Stöd till personer med funktionsnedsättning ges i huvudsak utifrån följande (fyra olika) lagrum:
- Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
- Socialtjänstlagen (SoL)
- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
- Lagen om statlig assistansersättning (LASS)
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) reglerar bland annat vård, behandling, rehabilitering och habilitering för personer som vistas i Sverige och är i behov av dessa insatser.
Socialtjänstlagen (SoL) ger alla personer som vistas i Sverige rätt
till en social och ekonomisk trygghet. Kommuner har utifrån
lagstiftningen utarbetat egna policydokument och riktlinjer för att
tydliggöra och underlätta för handläggning av stödinsatser.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en så
kallad rättighetslag. Innan man kan få insatser enligt denna lag görs en
utredning där handläggaren tar reda på om funktionsnedsättningen är av
en sådan art att personen kan omfattas av LSS.
Lagen om statlig assistansersättning (LASS) avser ekonomisk ersättning
för personlig assistans när behovet är mer än 20 timmar i veckan. I
vissa fall kan man ha insatser enligt flera olika lagar samtidigt,
exempelvis både enligt LSS och SoL.
LSS personkretsar
Alla har inte rätt till insatser enligt denna lag. De som omfattas av
LSS är personer tillhörande någon av följande grupper (sk
personkretsar): utvecklingsstörning, autism eller autismliknande
tillstånd
- betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- varaktiga stora fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Personer med demenssjukdom kan således bli aktuella antingen i personkrets 2 eller 3.
Personkrets 2 utgörs av de personer som i vuxen ålder fått en hjärnskada
med begåvningsmässigt funktionshinder som följd. Utredning genomförd av
experter (exempelvis legitimerade läkare och psykologer) ska styrka
hjärnskada och begåvningsmässigt funktionshinder. Utlösande faktorer ska
vara sjukdomar av kroppslig art – tumörer, hjärnblödningar,
inflammationer eller skador som föranletts av yttre våld, t.ex.
trafikskador. Personer med demens kan omfattas av personkrets 2,
förutsatt att sjukdomen utgör ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder p g a en hjärnskada i vuxen ålder.
Personer över 65 år
Lagen avser huvudsakligen personer under 65 år men funktionshindrade
personer över 65 kan omfattas av LSS om funktionshindret inte beror på
normalt åldrande.
Även när åldrandet förstärker ett funktionshinder kan den enskilde
omfattas av lagen. Förutsättningen är att funktionshindret i sig inte är
åldersrelaterat. Exempelvis kan en person med diabetes ha allvarliga
funktionsnedsättningar till följd av sin diabetes, dvs. en icke
åldersrelaterad sjukdom. Sannolikt kommer dessa funktionsnedsättningar
att förstärkas på grund av åldrandet. Denna försämring ska ligga till
grund för behovsbedömningen vad gäller insatser enligt LSS. Särskilda
regler finns dock för funktionshindrade över 65 år och personlig
assistans enligt LSS.
Personer som tillhör LSS personkretsar har inte automatiskt rätt till
insatserna enligt LSS. Först måste det konstateras att den enskilde är i
behov av insatsen och att behovet inte tillgodoses på annat sätt tex
genom anhörigas insats. Det är därför viktigt att det framkommer i
utredningen ifall denna börda är för tung och att det därför finns behov
av avlösning och stöd och hur mycket. Insatserna enligt LSS ska vara
varaktiga och samordnade och kontinuitet skall garanteras. Hjälpen ska
vara anpassad till den enskildes individuella behov och ha en hög grad
av tillgänglighet. Den ska utformas med inriktning på den enskildes
möjligheter att leva ett självständigt liv. LSS är en s.k. pluslag med
en delvis högre ambitionsnivå än SoL. En person som inte bedömts ingå i
LSS personkrets ska alltid erbjudas prövning enligt SoL.
LSS-stödinsatser
- Rådgivning och personligt stöd
- Personlig assistent eller ekonomisk ersättning för anlitande av personlig assistans
- Ledsagarservice
- Kontaktperson
- Avlösarservice
- Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
- Korttidstillsyn i anslutning till skoldag eller under lov för skolungdom över 12 år med funktionshinder
- Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar
- Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
- Daglig verksamhet (endast för personkrets 1 och 2).
Råd och stöd ansöks hos landstinget och ekonomisk ersättning för
personlig assistans över 20 timmar i veckan enligt LASS söks på
Försäkringskassan. Alla andra insatser söks hos kommunens socialtjänst.
SoL-stödinsatser
Enligt SoL ska socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra
skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.
Stödinsatser enligt SoL är bland annat:
- Hemtjänst
- Boendestöd = pedagogiskt stöd i hemmet för att utveckla personens förmåga att bli mera självständig
- Larm
- Hemvårdsbidrag
- Avlastning/Korttidsboende
- Ledsagarservice
- Dagverksamhet
- Särskilda boendeformer
Ansökan
En ansökan om stödinsatser enligt SoL och LSS lämnas till kommunens
biståndshandläggare. Ansökan kan göras antingen per brev, per telefon
eller vid ett möte med handläggaren.
Ansökan bör innehålla:
- uppgift om vilken insats ansökan gäller och enligt vilken lag
- uppgift om den sökta insatsens omfattning – precisera tex hur många timmar
- varför den sökande är i behov av stödinsatsen
När ansökan har inlämnats ska kommunens socialtjänst skyndsamt (inom 2 –
3 veckor) bekräfta att ansökan inkommit och inleda handläggningen av
ärendet. När handläggarens utredning är klar ska den sökande få ett
skriftligt beslut. Beslutet anger om ansökan har beviljats helt eller
delvis eller avslagits. Avslagsbeslut, helt eller delvis, kan överklagas
till rättslig instans (länsrätten). Obs att avslaget skall vara
motiverat i beslutet.
Bedömningsgrunder
Vid bedömning av rätten till insats enligt LSS ska prövas om behovet
faktiskt tillgodoses på annat sätt. Se ovan under LSS personkretsar. Vid
bedömning enligt SoL räcker det att behovet kan tillgodoses på annat
sätt för att ge ett avslagsbeslut. Även här är det viktigt att
svårigheterna för den sökande att klara detta framkommer i utredningen.
Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL används
begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt
SoL om:
- Behov föreligger
- Behovet inte kan tillgodoses på annat sätt
- Biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt LSS används begreppet goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om:
- Han/hon omfattas av någon av lagens tre personkretsar
- Behov föreligger
- Behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt
- Insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras såväl en skälig levnadsnivå som goda levnadsvillkor.
Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs
inte närmare av lagstiftaren. För att förstå innebörden av respektive
begrepp får man istället studera rättslig prövning för respektive lag.
Begreppet skälig levnadsnivå kan antas referera till de levnadsvillkor
som gäller för befolkningen i allmänhet. Personer med LSS-tillhörighet
bedöms behöva goda levnadsvillkor för att utifrån sina omfattande
funktionshinder och stort stödbehov kunna uppnå en skälig levnadsnivå.
Målet med LSS är att kompensera för funktionshinder, dvs. det ska inte
vara någon skillnad i levnadsvillkoren för människor med eller utan
funktionshinder. Personer med funktionshinder ska vidare ges möjlighet
att skapa sig ett värdigt liv i gemenskap med andra. Insatserna ska
utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett
självständigt och oberoende liv.
För att dessa mål ska kunna nås ska insatserna anpassas efter den
enskildes behov, som kan variera över tid. Den enskilde ska vidare ha
ett direkt inflytande över planering, utformning och genomförande av
insatserna. Kontinuitet, tillgänglighet, samordning och varaktighet ska
karaktärisera LSS-insatserna.
Den enskildes behov av insatsen bedöms alltid utifrån den enskildes individuella situation.
Normaliseringsprincipen ska vara vägledande. Bedömningen ska med andra
ord ske utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal
för personer i samma ålder utan funktionshinder. Valet av insatser sker
mot bakgrund av individens totala situation. Som ett led i
behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom
generella åtgärder t.ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller
bostadsbyte. Alla insatser bygger på frivillighet och med beaktande av
den enskildes integritet. Insatserna ska, så långt det är möjligt,
utformas tillsammans med den enskilde. Även anhörigas önskemål ska, med
den enskildes samtycke, beaktas. Insatserna ska utformas så att de
bidrar till att den enskilde kan leva ett så normalt liv som möjligt.
Hushållsgemenskap och ansvar
När en person med funktionsnedsättning har rätt till personlig
assistans, eller annan hjälp i hemmet, ska inte den personlige
assistenten / vårdbiträdet ta över den icke funktionshindrades
makens/makans rimliga del av ansvaret för det gemensamma hushållet.
Samma principer kan rimligen tillämpas för:
- par som sammanbor
- par som ingått partnerskap
- person med funktionshinder med delat hushåll.
- person med funktionshinder med hemmavarande barn över 18 år
Vid bedömningen av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den
funktionshindrade var ensamstående. Den funktionshindrades
make/maka/sambo/partner/barn ska dock informeras om möjligheterna till
anhöriganställning och hemvårdsbidrag samt om möjligheter till
korttidsvistelse och avlösarservice.
Ledstjärnan i tillämpningen av ovanstående bör vara insikten om att alla människor är
olika – men har samma värde med samma rättigheter och skyldigheter. Den
svenska lagstiftningen utgår ifrån Förenta Nationernas (FN)
standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
full delaktighet och jämlikhet.
