Lewybody Demens

<- Tillbaka

Lewybody demens (LBD) är en demensform som liknar både Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Undersökningar tyder på att LBD kan utgöra 5-15% av alla äldre demenspatienter. Detta informationsblad beskriver symtomen vid LBD, hur man ställer diagnosen och hur man behandlar LBD.

Vad är Lewy bodies – eller Lewykroppar?

Lewy bodies, som är uppkallade efter den doktor som först beskrev dem 1912, är små runda proteinansamlingar i nervcellerna. Man tror att deras närvaro på något vis förhindrar cellerna att fungera normalt, kanske genom att avbryta förbindelser mellan cellerna genom att påverka olika kemiska budbärare som acetylkolin och dopamin.
Lewy bodies finns också i hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom som är en neurologisk sjukdom som påverkar rörelseförmågan. Vissa personer som initialt får diagnosen Parkinsons sjukdom utvecklar senare en demensform som så gott som helt liknar LBD. Forskare försöker ta reda på varför Lewy bodies uppkommer i hjärnan och vilken effekt de utövar.
Lewybodydemens benämns ibland med andra namn som Lewy body varianten av Alzheimers sjukdom, Demens med Lewy bodies m fl. Med dessa namn menar man dock samma tillstånd.

Symtom

LBD är en sjukdom där symtomen förvärras efter hand. I genomsnitt kan man säga att sjukdomen fortskrider ungefär på samma vis, lika långsamt, som Alzheimers sjukdom d v s över många år. Patienter med LBD har typiskt vissa symtom gemensamt med både Alzheimer och Parkinsons sjukdom.
Personer med LBD har ofta minnesstörning (även om den inte är det dominerande i symtombilden), svårt med den rumsliga uppfattningen (svårt att hitta t ex) och ibland svårt med språket som att hitta rätt ord. På detta sättet liknar den Alzheimers sjukdom.
Personer med LBD utvecklar oftast också symtom som vid Parkinsons sjukdom som förlångsamning, muskelstelhet, skakningar, framåtlutande gång med små steg, försämrad ansiktsmimik och förändrad/försvagad röst.

Karaktäristiska symtom vid LBD

  • Det finns också symtom som är karaktäristiska för LBD:
    Förmågan och uppmärksamheten fluktuerar (varierar)
    över dagen och ibland från ena stunden till den andra.
  • Svimningar och fall förekommer.
  • Upplevelse av detaljerade och övertygande
    synhallucinationer, ofta djur eller människor.
  • Sömnrubbning med ökad trötthet, orolig
    och störd sömn med förvirring,
    mardrömmar och hallucinationer.
  • Blodtrycksfall.

Vem drabbas?

LBD drabbar både män och kvinnor. Som vid de flesta demenssjukdomar är LBD vanligare över 65 års ålder, men man kan även vara yngre och få LBD.
LBD diagnosen.
LBD kan vara svår att diagnostisera. Många har kanske istället fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens. Diagnosen ställs på basen av symtomen särskilt den parkinsonliknande motoriken, synhallucinationerna och det fluktuerande tillståndet.
Det är alltid viktigt att få en väl övervägd demensdiagnos men man kan säga att är särkilt viktigt om man misstänker LBD eftersom personer med LBD kan reagera särkilt dåligt (överreagera) på vissa läkemedel.

LBD och neuroleptika

Neuroleptika är starkt lugnande läkemedel som man vanligen ger till personer med psykisk sjukdom. De har också förskrivits till personer med demenssjukdom.
Det är förståss alltid att föredra om man kan hantera patientens oro och obehag utan mediciner. Man får aldrig skriva ut neuroleptika som ersättning för god omvårdnad!
För personer med LBD kan neuroleptika vara särskilt farligt. Denna typ av läkemedel kan som biverkan ge Parkinsonliknande symtom som muskelstelhet, orörlighet, svårighet att fungera och kommunicera. Studier har visat att personer med LBD
t o m kan drabbas av plötslig död om de får neuroleptika.
Om en person med LBD ändå måste ha neuroleptika måste detta ske under kontrollerade former och utvärderas noggrant.
Nedan följer en lista på namnen på vanliga neuroleptika med reservation för att nya läkemedel kommer dock hela tiden.

  • Chlorpromazine (Hibernal)
  • Levomepromazine (Nozinan)
  • Haloperidol (Haldol)
  • Perfenazin (Trilafon)
  • Tioridazin (Mallorol)
  • Flupentixol (Fluanxol)
  • Risperidone (Risperdal)
  • Olanzapine (Zyprexa)
  • Ziprasidon (Zeldox)
  • Klozapin (Leponex)
  • Quetiapine (Seroquel)
  • Behandling

För närvarande finns det ingen botande behandling vid LBD. Ny forskning visar att behandling med de kolinesterashämmare (bromsmediciner) som man använder vid Alzheimers sjukdom också kan ha god effekt vid LBD även om indikationen LBD inte finns för dessa medel.

Symtom som hallucinationer kan ibland bli mindre obehagliga om man talar om dem. Ibland kan dålig syn och hörsel bidra till utvecklingen av hallucinationer och man bör därför justera glasögon, operera ev. starr och optimera hörsel med de hjälpmedel som stå till buds.
Personer med stelhet p g a parkinsonism kan ha nytta av anti Parkinson medicin även om dessa medel ibland gör hallucinationerna och förvirringen värre. Sjukgymnastik och gånghjälpmedel kan vara av värde.
När man är anhörig eller vårdare till en person med LBD är det viktigt att vara flexibel och komma ihåg att symtomen fluktuerar.

<- Tillbaka