Tvättning och personlig hygien
”Gör tvättsituationen till en trivsam, avkopplande och stressfri aktivitet – inte en framtvingad rutin.”
Någon som har demens kan glömma bort att tvätta sig, inte inse behovet
eller ha glömt hur man gör. I det läget måste du respektera personens
värdighet när du hjälper till.
Förknippa tvättningen med en aktivitet, som att gå på restaurang eller
besöka vänner, det kan uppmuntra personen att tvätta sig. I stället för
att tvinga personen att tvätta sig bör du försöka göra det till en
trivsam och avkopplande upplevelse.
Beröm och uppmuntra personen när han eller hon är nybadad, i stället för
att klaga på deras renlighet. Det kan vara lättare att duscha än att
bada i badkar. Men om personen inte är van att duscha kan det kännas
oroväckande och då är det bättre att låta bli.
Förenkla tvättningen och låt personen göra så mycket som möjligt
själv utan hjälp. De kan vara medvetna om att de behöver tvätta sig,
men har glömt hur man gör. Påminn dem varsamt om vad de ska göra under
tiden som de tvättar sig själva. Om personen verkar generad under
tvättningen kan det hjälpa att täcka över vissa delar av kroppen. Om
personen vägrar att tvätta sig kan du försöka lite senare när humöret
kan ha svängt. Om tvättningen hela tiden ger upphov till problem, skaffa
hjälp och låt någon annan göra det.
Tänk också på säkerheten. Det kan vara blött och halkigt i ett badrum, så använd
räcken, halkfria mattor eller en extra stol. Det kan bidra till att motverka olyckor.
#
Påklädning
”Gör påklädningen till en trivsam och gemensam aktivitet.”
En person med demens glömmer ofta bort hur man klär på sig och inser
inte när det är dags att byta kläder. Använd påklädningen som ett lätt
sätt att hålla personen aktiv och hjälpa denne att behålla sitt
oberoende och sin självkänsla.
Låt påklädningen ta gott om tid och se till att miljön är lugn och varm.
Om personen kämpar emot kan du lägga kläderna i den ordning de ska
sättas på eller verbalt föreslå vilket plagg personen ska sätta på sig.
Allt eftersom sjukdomen fortskrider kan du behöva räcka personen de
kläder som ska tas på och förklara hur man gör eller hjälpa till att ta
på dem.
Vissa klädesplagg är lättare att ta på än andra. Använd överdelar med
vid hals, rymliga och bekväma byxor och halkfria skor som är lätta att
ta på, eftersom de underlättar påklädningen. Försök se till att personen
med demens trivs i de utvalda kläderna och låt dem vara med och välja.
#
Toalettbesök och inkontinens
”Förvirring orsakar ofta inkontinens, så låt inte personen dricka för
stora mängder, märk ut toalettdörren med skyltar och klä personen i lösa
kläder.”
Personer med demens kan förlora förmågan att inse när de behöver gå på
toaletten, var toaletten är eller hur man gör. Inkontinens beror ofta på
förvirringen, men kan också bero på andra saker, så inhämta därför
råd från sakkunniga, t ex på vård- centralen .
Det finns olika åtgärder att vidta för att minska risken för olyckor.
Låt inte personen dricka stora mängder sent på kvällen och gör upp ett
schema för toalettbesöken, till exempel regelbundet under dagen och före
sänggåendet. Om personen går på toaletten ofta minskar risken för
olyckor. Nattetid kan det vara bra att väcka personen regelbundet och
föreslå ett toalettbesök. Kom ihåg att en person med demens lätt kan bli
förvirrad och behöver hjälp att gå på toaletten, i synnerhet om den
ligger en bit ifrån sovrummet. Ett nattkärl bredvid sängen kan vara bra
att ha i nödfall.
Märk ut toalettdörrarna i huset med skyltar i ljusa färger och stora
bokstäver och lämna dörren öppen så att det är lätt att hitta till
toaletten. Tänk slutligen på att använda kläder som är lätta att ta av,
eftersom det underlättar toalettbesöken. Huden kan ta skada om den
utsätts för urin under en tid, så se till att personen med demens
duschar eller tvättar sig varje dag. Om du inte kan duscha personen
direkt efter en olycka, kan du använda våtservetter för att rengöra
huden och alltid ha med extra kläder.
Inkontinens innebär mer arbete för dig som vårdgivare, och kan vara både
jobbigt och motbjudande. Dessa känslor är fullt förståeliga och det är
viktigt att du kontaktar någon som du kan prata med om problemet och om
dina känslor. Den läkare eller sjuksköterska du har kontakt med och
medlemmarna i olika stödgrupper har alla träffat på dessa problem
tidigare och kan ge dig hjälp och stöd.
#
Matlagning
”Förmågan att laga mat kan vara borta.”
Gör en bedömning av hur bra personen är på att laga mat själv. Det är
viktigt att de behåller sitt oberoende så länge som möjligt, men deras
hälsa får inte lida.
Dålig fysisk hälsa, till följd av demens, kan leda till att personen gör
sig illa genom att bränna sig eller skära sig under matlagningen. Genom
att installera säkerhetsprodukter och ta bort alla vassa verktyg från
köket kan du minska riskerna för skador. Personens förmåga att laga mat
kan minska under de senare stadierna av demensen.
Det kan vara svårt för dem att ge upp den rollen, om de är vana att ta
hand om sig själva, sina familjer eller sin partner. Så försök att göra
matlagningen till en trivsam aktivitet som ni gör tillsammans.
Oförmågan att ta hand om sig själv leder till problem om personen bor
och lever ensam och riskerna för skador ökar. Se till att personen har
tillgång till måltider eller en måltidsservice och kontrollera att
personen äter tillräckligt näringsrik mat.
#
Att äta
”Det är viktigt att äta! Skaffa hjälp om det är svårt.”
Personer med demens glömmer ofta bort att de har ätit, eller hur man
använder bestick. Du kan behöva påminna personen hur man äter. Du kan
eventuellt föreslå en sked i stället för kniv och gaffel. Be läkaren att
hjälpa dig att få kontakt med en arbetsterapeut, som kan berätta mer om
olika måltidshjälpmedel.
Det är lättare att äta plockmat och mindre kladdigt. Du kan också skära
maten i små bitar för att förebygga att personen sätter i halsen. Påminn
personen att äta långsamt och tänk på att de kanske inte känner värme
eller kyla och skulle kunna bränna sig på varm mat eller dryck.
Allt eftersom sjukdomen fortskrider kan fysiska problem uppstå, som
att de inte kan tugga ordentligt eller svälja. Du kan behöva servera en
sak i taget under en måltid för att göra det lättare att äta. I de
senare stadierna av demensen kan personen behöva bli matad och du kan
också behöva mosa maten eller bara servera flytande föda.
Om personen har svårt att svälja kan du behöva konsultera en läkare för att lära dig en teknik som stimulerar sväljreflexen.
#
Att köra bil
”Att köra bil är en symbol för oberoende, så tänk på hur du tar upp ämnet om att sluta köra.”
Personer med demens kanske inte längre är medvetna om att de har sämre
bedömningsförmåga och att de reagerar långsammare. Det finns forskning
som tyder på att vissa personer fortfarande kan köra bil i sjukdomens
tidiga stadier, men den här förmågan kan lätt försvinna. Det här kan
vara svårt att prata om, så du bör tänka dig för när du tar upp det.
Diskutera ämnet försiktigt med personen och föreslå att ni använder
allmänna färdmedel i stället för att köra. Om personen har slutat köra
kan du försöka behålla hans eller hennes oberoende genom att föreslå att
ni t.ex. försöker få tillgång till färdtjänst.
Om bilkörningen fortsätter att vara ett problem kan du överväga att
sälja bilen om du inte behöver den själv. Då slipper personen med demens
hela tiden påminnas om bilen. Om du själv behöver en bil, kan du gömma
nycklarna där de är svåra att hitta eller föreslå att du skjutsar
personen.
Om du inte kan förmå personen att låta bli att köra bil, kan du behöva
fråga läkaren eller ordna så att körkortet dras in. Olika länder har
olika regler för när personer med vissa medicinska åkommor inte längre
får köra, eller om de måste göra om körkortsprovet. Kontrollera att du
och personen följer de regler som gäller där ni bor.
#
Alkohol och cigaretter
”Övervaka personens alkoholintag och rökning för att undvika olyckor.”
Det finns inga restriktioner för personer med demens att dricka måttliga
mängder alkohol, så länge de inte äter medicin som förhindrar det. Men
de kan glömma att de nyss drack en drink och ta en till. Det kan leda
till att personen dricker mycket och blir berusad eller ohanterlig.
Försök i sådana fall att minska mängden alkohol som dricks, antingen
genom att minska antalet flaskor i barskåpet eller genom att tömma eller
späda ut vissa av dem. Det kan också vara bra att distrahera personen
med en annan aktivitet, så att de inte tänker på att dricka.
Cigaretter innebär större fara på grund av brand- och hälsorisken.
Övervaka alltid personen när han eller hon röker, eller försök avråda
från rökning helt och hållet. Se till att de har på sig brandsäkra
kläder och att möblerna är brandsäkra. Det kan vara klokt att installera
en rökdetektor som kan förvarna vid fara.
#
Sömnstörningar
”Om du ökar mängden aktiviteter dagtid och avråder personen från att sova på dagen,
kan det hjälpa personen att sova på natten.”
Personer med demens kan vara oroliga på natten och störa familjen.
Personer med demens kan tappa tidsbegreppet och inte längre märka
skillnad mellan natt och dag. Det kan vara det du som vårdgivare
upplever som jobbigast.
Det första du ska göra är att skapa rutiner för att personen med demens
ska ha något att göra. Försök hålla honom eller henne upptagen och aktiv
så mycket som möjligt och avråd från att sova under dagen. Långa
promenader håller personen sysselsatt under dagen och bidrar till bättre
nattsömn.
Låt inte personen äta en stor måltid på kvällen, efter dagens alla
aktiviteter, utan se till att kvällarna är lugna och avkopplande. Se
till att personen har det så bekvämt som möjligt när det börjar bli
sängdags med ett varmt och inbjudande sovrum. Om personen inte kan sova
trots dina praktiska åtgärder kan du behöva använda sömntabletter för
att orka. I allmänhet bör man undvika att ge personer med demens
sömntabletter. Din läkare kan ge råd om vilka åtgärder som är bäst.
#
Upprepade frågor och upprepat beteende
”Upprepade frågor till följd av minnesproblem ger en allmän känsla av osäkerhet.”
Demensen kan göra att personen på ett ögonblick glömmer vad de har sagt
eller gjort, vilket gör att de kan upprepa sina frågor och sitt
beteende. Det kan skapa irritation hos dig som vårdgivare.
I stället för att svara på frågan om och om igen, kan det hjälpa om du
säger att allt är bra och försöka göra så att personen känner sig
säkrare. Det kan hjälpa att skriva ned svaret. Om samma fråga kommer upp
igen kan du visa det skrivna svaret för personen. Försök distrahera
personen genom att byta ämne eller med en kram, om det passar.
#
Efterhängsenhet
”Efterhängset beteende kan vara svårt att hantera. Försök med
minneshjälpmedel eller olika aktiviteter eller anlita någon som kan
komma och vara med personen så att du får ta en paus.”
Personen med demens kan bli extra beroende av dig och följa dig
överallt. Det kan vara frustrerande, svårt att hantera och göra att du
inte har något privatliv. Personen kan bete sig så på grund av en
osäkerhetskänsla och en rädsla för att du inte ska komma tillbaka.
När du går ifrån en person med demens är det viktigt att du säger att du
kommer komma tillbaka. Om det behövs kan du skriva ned den
informationen åt personen. En annan metod är att ge dem något som upptar
deras uppmärksamhet när du går iväg.
Om du behöver mer utrymme och tid för dig själv kan du anlita någon som
kommer och är med personen. Det kan vara någon från en supportgrupp, en
familjemedlem, en vän eller en personlig assistent från kommunen. Hur
du än löser detta, får du en chans att koppla av utan att behöva vara
orolig för personen. Sådana pauser kan göra det lättare för dig att orka
ta hand om en person med demens.
#
Att förlora personliga egendomar
”Bråka inte om försvunna föremål, de återfinns oftast när man söker efter dem.”
En oundviklig del av demensen är att personerna glömmer var de ha lagt
föremål. Det beteendet orsakas av osäkerhet i kombination med en känsla
av att ha förlorat kontrollen och att ha tappat minnet. I vissa fall
anklagar personen dig eller någon annan för att ha tagit föremålen som
är borta. Det är oerhört viktigt att du besvarar anklagelserna utan att
konfrontera personen och utan ilska. Börja alltid med att hålla med om
att föremålet är borta och hjälp till att söka efter det. Det är lönlöst
att börja argumentera över förlusten och leder bara till att både du
och personen blir upprörda. Vad som ofta inträffar är att när föremål
”försvinner”, gömmer personen dem någonstans för att de inte ska
försvinna igen. Sedan glömmer de bort gömstället.
Om du letar noga hittar du säkert gömstället, så sök där först när något har försvunnit.
Du bör se till att ha kopior av viktiga föremål som nycklar, glasögon
och viktiga papper. Försök att inte ha så mycket värdesaker och pengar
hemma. Det minskar risken för stöld. Kontrollera också alla
papperskorgar innan du tömmer dem för att undvika att slänga bort något
av misstag.
#
Hallucinationer och inbillningar
”Hallucinationer och inbillningar är verkliga för personen, så ta itu med dem och avfärda dem inte.”
Det är inte ovanligt att en person med demens upplever hallucinationer eller inbillningar.
Om de upplever en hallucination kan de se eller höra saker som inte
finns där, de kan t.ex. se någon vid sängens fotända eller höra röster i
rummet. Avfärda inte den upplevelsen, men distrahera personen genom att
rikta uppmärksamheten mot något som är verkligt i rummet.
Hallucinationer kan höra ihop med dålig syn, så det kan vara värt att
besöka en optiker och undersöka synen. Håll rummet väl upplyst så att
personen inte misstolkar det som händer. Prata också med läkaren om
vilka mediciner som används, eftersom de kan bidra till det här
problemet.
En inbillning är en missuppfattning. Personen kan till exempel tro att
han är i fara eller hotas av vårdgivaren. För dem själva är den här
inbillningen verklig och skapar rädsla och det kan leda till att de
beter sig på olika sätt för att skydda sig själv. Bråka inte om
sanningshalten i det de upplever, men försök lugna dem och trösta dem
när de är rädda. Om du pratar lugnt med dem och håller deras händer kan
de lugna ned sig och komma tillbaka till verkligheten.
#
Sexuella förhållanden
”Dra dig inte för att diskutera detta och andra liknande ämnen med personer som har utbildning i att lyssna och hjälpa till.”
Vissa par kan fortsätta med ett tillfredsställande sexuellt förhållande,
men demensen kan förändra personens inställning. Att varsamt smekas och
kramas kan vara tillfredsställande för båda, och ett sätt att märka om
personen har förmåga eller intresse av att gå längre. Det är klokt att
ha tålamod. Personen kanske inte reagerar på samma sätt som tidigare
eller kan tyckas tappa intresset. Det motsatta kan också inträffa.
Personen kan kräva överdrivet mycket sex eller bete
sig på ett sätt som känns obekvämt för dig. Om det är ett problem, kan
du överväga att sova i ett eget sovrum. Om det är en permanent lösning
eller inte är ett svårt beslut att fatta, men något du måste ta
ställning till om det behövs. Du kan känna skuld inför dina eller din
partners behov. Sök hjälp från andra vård givare eller personer i vården
som du litar på och dra dig inte för att diskutera detta och annat i
samband med detta med en person som har utbildning och som kan förstå
och hjälpa dig. I vissa länder finns det personer som är
specialutbildade i det här området, som psykologer, socialarbetare eller
terapeuter som kan ge råd och
vägledning.
#
Olämpligt sexuellt beteende
”Kom ihåg att behålla lugnet, undvik konfrontation och distrahera personen med en
annan aktivitet.”
Personer med demens kan uppvisa olämpligt sexuellt beteende, men det
inträffar sällan. De kan klä av sig offentligt, smeka sig själva eller
röra vid någon annan på ett olämpligt sätt.
Försök att inte överreagera och glöm aldrig bort att det är en effekt av sjukdomen.
Att distrahera personen med en annan aktivitet kan vara ett bra sätt
att avväpna en situation. Om personen tar av sig kläderna ska du lugnt,
snabbt och varsamt hindra denne och uppmuntra till en annan aktivitet.
Irrfärder
”Om personen är försvunnen bör du söka hjälp omedelbart och inte dröja med att
ringa polisen.”
Det här är ett oroande problem som ska åtgärdas. Personen med demens kan
vandra omkring hemma eller lämna huset och vandra runt i grannskapet.
Om det går bör du hindra personen från att lämna huset utan att du
märker det, genom olika säker hetsåtgärder i huset.
Säkerheten är viktigast när personer med demens är ute och rör på sig på
egen hand. Se till att de har ID-handlingar med sig och ha ett aktuellt
fotografi av dem ifall de skulle försvinna.
Om personen försvinner ska du larma grannar, vänner och polisen omedelbart.
Det kan vara bra att förvarna polisen i förväg om personens tillstånd
och att de kan komma att försvinna. Börja med att söka i de butiker som
personen brukar besöka för att utesluta dem.
När ni hittar personen, konfrontera inte honom eller henne och visa inte
att du är arg – prata lugnt och kärleksfullt. Det är inte deras fel
utan ett problem som hör ihop med sjukdomen.
#
Våld och aggressivitet
”Våld och aggressivitet orsakas av sjukdomen.”
Ibland kan personen bli arg, aggressiv eller våldsam. Det är inte
personligt riktat mot dig, utan en del av sjukdomen. Det finns många
anledningar till att en person med demens kan känna sig arg. De kanske
inte vill ha hjälp med saker de förr gjorde själva och de kan bli
frustrerade för att de inte klarar av vissa saker. Dessa kortsiktiga
förändringar inträffar av flera olika anledningar, som att personen
förlorat sin känsla av social kontroll och sitt omdöme, sin förmåga att
känna sig trygg med att uttrycka negativa känslor och förmågan att
förstå andra personers handlingar och beteende. Det kan därför vara bra
att ta reda på och undvika orsakerna till vissa oönskade reaktioner.
Behåll ditt lugn om personen känner sig arg, aggressiv eller våldsam och
försök att inte visa om du blir rädd eller orolig. Ge personen utrymme
och försök locka honom Det här är något av det svåraste du som
vårdgivare ställs inför och om personen ofta är våldsam måste du söka
hjälp. Prata med någon som kan stötta dig och prata med läkaren om hur
personen ska behandlas.
Depression och oro
”Depression är ett allvarligt tillstånd som dock går att bota, så skaffa hjälp och råd om hur du ska hantera det.”
Personen med demens kan bli deprimerad och dra sig tillbaka, bli
olycklig och prata och tänka långsamt. Demens är en invalidiserande
sjukdom och det är förståeligt att en person med demens blir deprimerad
ibland, så förvänta dig inte att personen ska hämta sig från en
depression omedelbart.
Depression och oro kan påverka de dagliga rutinerna och intresset för
mat, vilket kan leda till försämrad hälsa. Det är nödvändigt att
personen får extra mycket kärlek och stöd under dessa perioder. Kontakta
personens läkare, som kan hjälpa till och remittera er till en
terapeut, psykolog eller psykiater. Ta detta problem på allvar och
skaffa hjälp.
